Växthusgasutsläpp totalt

Uppsalas mål är att vara klimatneutralt 2030 och klimatpositivt senast 2050. För att nå detta mål behöver växthusgasutsläppen minska med 18-22 procent per år.

År 2024 beräknas Uppsalas klimatpåverkan från el- och värmeanvändning, transporter, jordbruk och industriprocesser uppgå till 645 tusen ton koldioxidekvivalenter. Det är 2,6 ton/invånare.

År 2023 beräknades Uppsalas utsläpp till 575 tusen ton. Det innebär att utsläppen fortsätter att öka med ca 12 % från 2023 till 2024. Enligt resultatet har utsläppen ökat inom uppvärmning, trafik, arbetsamaskiner, industri, avfall och avlopp, jordbruk och långväga resande.

Utsläppen från elanvändning har minskat gentemot 2022 även om mängden förbrukad el ökade. Detta kommer från att den nordiska el-mixen baseras allt mer på förnybara elkällor. Från och med sammanställningen av utsläppen 2023 har emissionsfaktorn för nordisk el-mix uppdaterats och beräknas nu enligt en ny metodik som bättre ska återspegla hur den verkliga el-mixen ser ut i norden. Uppdateringen av emissionsfaktorn har skett retroaktivt och gäller från och med 2020, basåret för Uppsala kommuns nuvarande klimatmål. Uppdateringen av emissionsfaktorn har lett till en minskning i utsläppen från elanvändningen i Uppsala.

Utsläppen inom uppvärmning kommer framförallt från fjärrvärmen vilken värmer över 90 procent av Uppsala tätorts bostäder. Utsläppen i fjärrvärmeproduktionen kommer framförallt från den fossila plasten (cirka 50 procent) i det brännbara avfallet som förbränns i fjärrvärmeproduktionen. Se mer under avsnittet Energi. Utsläppen från uppvärmning ökar 2024 jämfört med 2023. Mängden fjärrvärme som används i staden har minskat under 2024 men då 2024 har varit ett onormalt varmt år behöver utsläppen normalårskorrigeras vilket gör att det ser ut som vi använt mer energi 2024 än 2023. Avfall används som baslast i fjärrvärmeproduktionen, vilket innebär att det förbränns ungefär lika mycket avfall varje år. Vid ett varmt år, som 2024, används därmed mindre biogena bränslen vilket gör att utsläppen per MWh ökar. Detta påverka också att utsläppen ökar 2024. Normalårskorrigering genomförs för att göra utsläppen jämförbara över år oberoende de olika väderförhållanden som råder under åren.

Utsläppen inom transporter omfattar all trafik som sker inom kommunens gränser och baseras på bland annat trafikräkningar och uppgifter om fordonsflottans sammansättning. De ökade utsläppen från trafik kommer framförallt från den sänkta reduktionsplikten som trädde i kraft 2024.

Utsläppen inom arbetsmaskiner omfattar alla arbetsmaskiner oberoende sektor inom kommunens gränser. De ökade utsläppen inom arbetsmaskiner beror också framförallt på den sänkta reduktionsplikten.

Sektorn för jordbruk och industri omfattar icke energirelaterade utsläpp från bland annat idisslare, gödselhantering och markbearbetning i jordbruket, industriprocesser och produktanvändning samt från avfallsupplag och avlopp. För jordbrukssektorn minskar utsläppen något medan för industrin ökar utsläppen. Detta beror framförallt på att ny data har kunnat sammanställas, vilket ger en mer heltäckande bild över utsläppen från sektorn.

Den kraftiga ökningen av totala utsläpp orsakas framförallt av den sänkta reduktionsplikten som påverkar flera sketorer.

Utsläppen från tillverkning utanför Uppsala av livsmedel, produkter och byggnadsmaterial är idag inte med i sammanställningen på grund av att data saknas. Överslagsberäkningar visar att utsläppen från särskilt livsmedelssektorn och byggprocessen är betydande.

---

För elanvändning och fjärr- och närvärme samt ånga hämtas statistik från energileverantörerna.
För transporter, arbetsmaskiner, jordbruk, egen uppvärmning(del av uppvämning) och industri hämtas uppgifter från SMED, som redovisar statistik med 21 månaders fördröjning.