Växthusgasutsläpp totalt

Uppsalas mål är att vara klimatneutralt 2030 för att bli klimatpositivt senast 2050. För att nå detta mål behöver växthusgasutsläppen minska med 10-14 procent per år.

År 2023 beräknas Uppsalas klimatpåverkan från el- och värmeanvändning, transporter, jordbruk och industriprocesser samt Uppsalabornas långväga resande uppgå till 817 tusen ton koldioxidekvivalenter. Det är 3,3 ton/invånare.

År 2022 beräknades Uppsalas utsläpp till 807 tusen ton. Det innebär att utsläppen fortsätter att öka med ca 1 % från 2022 till 2023. Enligt resultatet har utsläppen ökat inom långväga resande och industri medan övrig sektorer har alla minskat.

Utsläppen från elanvändning har minskat gentemot 2022 även om mängden förbrukad el ökade. Detta kommer från att den nordiska el-mixen baseras allt mer på förnybara elkällor. Från och med sammanställningen av utsläppen 2023 har emissionsfaktorn för nordisk el-mix uppdaterats och beräknas nu enligt en ny metodik som bättre ska återspegla hur den verkliga el-mixen ser ut i norden. Uppdateringen av emissionsfaktorn har skett retroaktivt och gäller från och med 2020, basåret för Uppsala kommuns nuvarande klimatmål. Uppdateringen av emissionsfaktorn har lett till en minskning i utsläppen från elanvändningen i Uppsala.

Utsläppen inom uppvärmning kommer framförallt från fjärrvärmen vilken värmer över 90 procent av Uppsala tätorts bostäder. Utsläppen i fjärrvärmeproduktionen kommer framförallt från den fossila plasten (cirka 50 procent) i det brännbara avfallet som förbränns i fjärrvärmeproduktionen. Se mer under avsnittet Energi. Utsläppen från uppvärmning minskar från 2023 jämfört med 2022. Mängden fjärrvärme som används i staden ökade marginellt under 2023 men i och med att utsläppen normalårskorrigeras ser vi en minskning. Normalårskorrigering genomförs för att göra utsläppen jämförbara över år oberoende de olika väderförhållanden som råder under åren.

Utsläppen inom trafik omfattar all trafik som sker inom kommunens gränser och baseras på bland annat trafikräkningar och uppgifter om fordonsflottans sammansättning.

Sektorn för jordbruk och industri omfattar icke energirelaterade utsläpp från bland annat idisslare, gödselhantering och markbearbetning i jordbruket, industriprocesser och produktanvändning samt från avfallsupplag och avlopp.

Utsläppen från långväga resande domineras av utsläppen från flygresor men inkluderar även väg- och båttrafik. Utsläppen för långväga resande minskade drastiskt 2020 till följd av pandemin men som förväntat fortsätter utsläppen att öka 2023 när inga restriktionerna kvarstår. Däremot är utsläppen från långväga resande fortfarande lägre än innan pandemin, med ca 13 %, därmed finns en risk att utsläppen kan fortsätta öka om resandet återgår till samma nivåer som innan pandemin.

Minskningen av utsläpp från lokala aktiviteter har de senaste åren motverkats av en kraftig ökning av utsläpp från Uppsalabornas långväga semesterresande, där flyg är den stora källan. Utöver flyg ingår väg- och båttrafik. Från 2021 till 2022 ökar utsläppen från långväga resande med 62% medan de lokala utsläppen från övriga sektorer tillsammans minskar med 9 %.

Utsläppen från tillverkning utanför Uppsala av livsmedel, produkter och byggnadsmaterial är idag inte med i sammanställningen på grund av att data saknas. Överslagsberäkningar visar att utsläppen från särskilt livsmedelssektorn och byggprocessen är betydande.

---

För elanvändning och övrig energianvändning hämtas statistik från SCB med cirka 14 månaders fördröjning. De senaste uppgifterna är för 2022.
För transporter, jordbruk och industri är de senaste uppgifterna från 2022. Uppgifter för dessa sektorer hämtas från SMED, som redovisar statistik med 21 månaders fördröjning. För långväga resande saknas komplett källa från 2014, och delar av statistiken är framskriven (det vill säga 2014 års värden används, men justerade för befolkningsökning). För 2020 har ett antagande gjorts att utsläppen från långväga resande minskat med 80 % under pandemin, enligt uppgifter från Sveriges Natur.